Det var sent, filmen hade varat nästan två timmar. Om han gick genom parken blev det närmare hem. Men det var mörkt och skumt mellan träden och tomt på folk.
Klockan i domkyrkan slog. Just när Josef vände sig om fick han syn på en gestalt som gick bakom honom. Josef kunde inte se klart i mörkret, men han såg ändå att gestalten saknade huvud. Josef stannade som förstenad. Han ville skrika, men han kunde inte, han var stum. Han började springa men snubblade och föll.
- Josef, vänta, skrämde jag dig? hördes en röst. Jag skulle bara skoja lite.
Det var Dick, hans bäste vän.
- Äh, var inte dum. Men vad konstig du såg ut, sa Josef och borstade av sig grus och damm.
- Jag hade bara dragit tröjan över huvudet, svarade Dick. Jag var en vampyr!
- Men då måste du väl ha huvud, sa Josef. Hur ska du annars kunna suga blod?
- Visst, sa Dick. Det glömde jag.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar