Etiketter

fredag 23 oktober 2020

"Betygsvarning"+ höstlov!

Hej alla i 6A.

Nu är det dags för ett välförtjänt höstlov nästa vecka 44. Någon gång under lovet kommer på posten en avstämning/"betygsvarning"  för hur ditt/ert barn just nu ligger till i förhållande till kunskapskraven för år 6. 

När det gäller ämnet svenska har vi i oktober testat av läshastighet, läsförståelse, stavning och ordkunskap i så kallade DLS-prov (Diagnos Läsning Skrivning). Testerna är standardiserade; dvs man har låtit väldigt många elever i år 6 göra testerna och sedan kategoriserat dem efter hur många rätt som är ”vanligast”. Normalfördelningskurvan ser ut så här: 




Har man stanine 1-2 i läsförståelse har man väldigt svårt att förstå text på år 6-nivå. Har man låg läshastighet men bra förståelse är det inte lika ”allvarligt” MEN man kan behöva träna upp hastigheten då texterna blir längre och mer omfattande nu. Enda sättet att öka ovanstående förmågor är att läsa mycket. Eleverna, och ni föräldrar, måste även ta eget ansvar för detta och läsa regelbundet/varje dag i hemmet. Detta är viktigt för att kunna klara av texter och innehåll i alla skolämnen.  

LÄS utvärdering tillsammans både vårdnadshavare och barn och underteckna  en av dem (behåll det andra) och lämna åter till skolan.

Ha ett skönt lov! Hälsningar Petra

 

fredag 16 oktober 2020

Sista veckan innan höstlovet + betygsinformation

Hej alla föräldrar och elever i 6A.
Nu har vi gått halva höstterminen i 6:an och vi har en vecka kvar innan höst lovet v.44. Läget i klassen är oftast bra; de flesta lektioner är det arbetsro och flit, många elever vill verkligen göra sitt bästa och känner "allvaret" nu när det snart blir betyg för första gången. Vissa lektioner, särskilt på slutet av dagen,  är det dock några elever som emellanåt har svårt att fokusera och istället pratar, söker kontakt med andra/ stör/  inte får mycket arbete gjort etc....

Idag har eleverna fått fylla i en utvärdering/ bedömningslapp hur de upplever sitt eget arbete och ansvarstagande och den kommer vi lärare sedan fylla i. Där framgår om eleven är på väg mot godkända betyg, eller om den riskerar F/ ej godkänt i något ämne; en slags betygsvarning. Ni får hem lappen inom 1-2 veckor, troligtvis på posten, och där kan ni läsa hur just Ert barn ligger till just nu i alla skolämnen.

Betygen, i alla ämnen eleven fått undervisning i, sätts sedan i december och betygskalan ser ut så här:

A

”Mycket Väl Godkänt”

Visar mycket goda kunskaper, många olika fakta, välutvecklade resonemang” (löser sammansatta problem på flera nivåer, ser helheter, kan jämföra och dra övergripande slutsatser)

B

”VG+”

C

”Väl Godkänt”

Visar goda kunskaper / många fakta, utvecklade resonemang…”

D

”G+”

E

”Godkänt”

Visar godtagbara grundläggande kunskaper/ fakta, enkla resonemang…

F

 IG

Eleven når ännu inte/ visar ännu inte grundläggande baskunskaper/ färdigheter.


De flesta i klassen är på god väg att nå minst godkända betyg, men några behöver "skärpa till sig" med att plugga+arbeta effektivt på lektionerna om de ska nå minst E i alla ämnen, vilket är vårt mål och önskan att alla ska klara. Här på bloggen kan ni varje vecka se vad som gäller och en hel del kan man plugga online, MEN man behöver också hänga med på lektionerna, öva mycket i skolan och läsa på i böckerna dessutom. 

Ha en trevlig helg! Hälsningar Petra, Meta och Lill

fredag 9 oktober 2020

Läsläxor - läs på ALLA till tisdag 20/10

Läs texterna tills du "nästan kan dem utantill" och kan fylla i viktiga ord som saknas. 

Öva på FAKTA-kunskaper om Stormaktstiden här: Stormaktstiden- frågor

STORMAKTSTIDEN - en sammanfattning
Stormaktstiden börjar med att Karl IX:s son blir kung. Han heter Gustav II Adolf och han är barnbarn till Gustav Vasa.
Under 1600-talet blir Sverige en stormakt i Europa, därför kallas det stormaktstiden. Finns det någon stormakt idag? Ja, till exempel USA. Men hur kunde lilla Sverige bli en stormakt? Vi hade fortfarande en liten befolkning och var ett  väldigt fattigt land. Men vi blev en stormakt genom att de svenska kungarna skaffade sig en mycket stark krigsmakt. Utskrivning kallades det när alla män mellan 18-40 år tvingades bli soldater. Senare kunde en bonde få ett litet torp/ liten stuga, ett så kallat soldattorp, om han tjänstgjorde som soldat i krig. Hemma på gården fick kvinnor, gamla och barn klara sig så gott de kunde. Väldigt många unga män och pojkar dog i krigen under Stormaktstiden,.

Det är mycket krig under stormaktstiden, det trettioåriga kriget  (1618-1632) rasade/ höll på ute i Europa mellan protestantiska och katolska länder. Sverige krigade på protestanternas sida. Under medeltiden hade hela Europa blivit kristnat och påven var den katolska kyrkans högste ledare. Men i början av 1600–talet var flera länder i norra Europa protestantiska. Folken där ville inte ha påven som kyrkans ledare, de tyckte att Martin Luthers protestantiska lära var bättre. Bland annat handlade det om att han tyckte att man inte kunde köpa sig fri från sina synder, utan Gud var den ende som kunde förlåta. Katolikerna kunde köpa sig fria från synd och det gillade INTE Martin Luther som skrev Katekesen som var en liten lärobok om Luthers kristna lära och som alla i Sverige var tvungna att kunna helt utantill. 
……………………………………………………………...…………………………………

Senare på 1600-talet blev kungarna enväldiga, de bestämde allt själva och brydde sig inte om att sammankalla riksdagen, som man brukade göra tidigare. Kungarna menade att de fått sitt uppdrag av Gud och lydde ingen annan.
Stormaktstiden var en mycket grym tid, kungarna som satte igång krig visste att
många oskyldiga människor led, svalt och dog. Städer och byar plundrades och
sattes i brand. Men kungarna själva tyckte att de gjorde allt rätt.

Det här var också häxjakternas tid. Oskyldiga kvinnor, som ofta var duktiga på läkekonst och läkande örter och växter, anklagades för att ha kontakt med onda makter (djävulen) och ställdes inför rätta för häxeri. Vittnen, som ofta var barn, hittade på ”bevis” och tusentals av de oskyldiga kvinnorna dömdes till döden och brändes på bål.

På 1600-talet kunde många fler läsa och skriva, även vanligt folk skrev faktiskt brev. Dessa brev tillsammans med kyrkböcker och domstolprotokoll har blivit viktiga historiska källor för oss och gör att vi vet ganska mycket om den här tiden. 1636 infördes Posten i Sverige. Bönder som var brevbärare fick ingen lön men slapp att bli soldater. Vägarna förbättrades, breddades och gästgivaregårdar byggdes där resande kunde vila och få mat. Ett brev från Stockholm till Skåne tog ca fyra dagar.
………...……………...………………………...…………...………...……...…...…...…

Kända personer från Stormaktstiden är Gustav II Adolf som kallades "Lejonet från Norden" och beställde det kända Vasaskeppet. Axel Oxienstierna var rikskansler och styrde Sverige när kungen var ute och krigade. Gustav II Adolfs dotter Kristina,  som mer var som en pojke,är också en kändis från den här tiden och hon abdikerade och gav bort tronen till sin kusin Karl X. Han blev mest känd för att han gick över isen till Danmark (över Lilla och Stora Bält) med alla soldater och överraskade danskarna som var tvungna att ge Skåne, Blekinge, Halland och Bohuslän till Sverige. Skåningarna ville INTE tillhöra Sverige och många bönder gjorde uppror mot svenska kungens soldater, nästan som "terrorister", och blev kallade Snapphanar. När Karl X dog blev hans lille son Karl XI kung. Han var enväldig= bestämde allt men var älskad av svenskarna och red omkring i landet och besökte vanligt folk. Han kallades "gråkappan". När han dog i magcancer blev hans son Karl XII kung. Han krigade hela sitt liv. Tillslut blev han skjuten 30:e november 1718. Vissa påstår att han sköts av en svensk soldat för att svenskarna var så oerhört trötta på alla krig.... Många säger att kulan som dödade Karl XII år 1718 satte punkt/var slutet för det svenska stormaktsväldet.

onsdag 7 oktober 2020

Historieläsläxa till fredag9/10

Läs på detta tills du ”nästan kan det utantill” och kan fylla i tomma rader/luckor i texten på fredag. Lycka till!